Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Det finns en plan

Det finns en plan för oss alla. Den planen har vi helt frivilligt gått med på. Vi ville utmana och lära oss för att göra våra själar fullkomliga.

Vi har vandrat i den oändlighet av tid som inte existerar. Vi har gått ner på planet efter planet för att samla på oss dessa erfarenheter. VI har varit på jorden i så många inkarnationer för att få ut så mycket som möjligt av våra lärdomar. Det är inte konstigt att vi ibland frågar oss varför?

Hur kan vi har gått med på allt det vansinniga som ett liv på jorden innebär?

Hur kan vi ha valt den smärtan som det innebär att förlora ett barn, en man eller hustru?

Svaret är, som själar visste vi inte innebörden av det som vi just då tog beslut om. Jag har inget ånger över mitt liv. Allt det jag varit med om har burit mig fram till den jag är idag. Jag har befunnit mig i den mörkaste av mörkaste skogar. Jag har valt att göra saker som gjort både mig och andra illa. Men jag har inget ånger. Det livet jag valde har lärt mig så oerhört mycket.

Det är så jag tänker när jag känner att smärtan över att ha förlorat mitt barn tar över. När jag ligger och skakar på marken eller är det marken som skakar? Många väljer att ta sitt liv i denna djupa sorg. Men jag vet att jag då skulle välja att åter uppleva detta men i en helt annan inkarnation. Och det vägrar jag.

Det finns inget slut, det går inte att avsluta det liv vi har. VI är eviga själar som vandrar runt i univsersum efter universum för att ibland landa i det som är hemma.

Jag vet att jag är en stark själ, jag valde detta liv tillsammans med min tvillingsjäl, jag längtar bara så efter att få komma hem. Längtan att mänskligheten ska vakna för att förstå detta så att alla våra gränser kan suddas ut.

Det finns ingen separation det finns ingen tid allt detta är en illusion. Det vi upplever för en kort tid är sorgen det är att vara i en människokropp. Sorgen av att inte kunna röra den vi saknar.

Min älskade går bredvid mig, jag kan känna hans själsljus när det landar i mitt. Jag kan känna hans smekningar över min kind och jag vet att han lider oerhört av att se mig gråta. För de som inte är här känner oxå sorg och saknad.

Men det är långt ifrån det som vi känner i våra mänskliga kroppar. De står vid vår sida och ler med den största kärleken. För kärlek är det som segrar över allt. Kärlek är det som för oss närmare varandra och som gör att jag orkar en dag till.

En dag kommer vi alla komma ihåg vilka vi verkligen är och varför vi valde det vi gjorde. En dag kommer jag kunna stå åter igen tillsammans med min älskade och veta att tiden som jag hade här var en kort blinkning.

Men tårarna som rinner ner för min kind just precis nu är för att jag är människa. Jag är ledsen och förtvivlad av saknad. Dessa stunder kommer. För oavsett det jag vet och det jag kan så känns tiden evig.

Min plan är klar och jag ligger bara ner en kort sekund, Jag vet att vad jag ska göra, och jag vet vad som är bestämt. Det finns ingenting att gå tillbaka i, det finns bara en väg och det är att klara av det som vi bestämt.
Ha tillit till Universum. Fader gud och till alla de oändliga ljussjälarna som i just detta nu applåderar till det som händer på jorden. Hur själ efter själ vaknar upp och förstår att vi är så mycket mer en vad vi tidigare trott.

Sat nam Susanna

 

 

Serverat på Nobelfesten

Vaken

Jag vaknade hårt och brutalt upp till en helt ny sanning. Till ett minne som varit så djupt begravet i mitt innersta. För att jag skulle vakna så krävdes det att min älskade son och tvillingsjäl skulle gå. Endast han kunde visa mig vägen till den sanningen som vi är ämnade att stå i. Att vi är så mycket mer.

Jag gick och la mig och sov efter ha gått som en sömngångare i större delen i mitt liv. Knuffades ut i den sanningen när smärtan red i mig som värst.

Det yttersta offret att förlora den som står dig så nära. Men det var inget offer. Det var ett gemensamt beslut som vi tagit en sådan lång tid innan jag lämnade för att gå ner före dig. Det var ett val vi gjorde för att kunna tillsammans delta i det stora som  nu händer i vår värld.

Genom tid och rum hör jag dig så nära hur du viskar till mig att det inte finns någon separation och att allt är en illusion. Det går så många nu, så många som är en del i det som händer. För att vi ska kunna vakna upp och förstå att vi är några andra, att vi endast lånat våran hud en kort tid för att kunna delta i det oändligt vackra som händer. Vi vaknar en efter en och förstår inte riktigt vad som händer. VI är rädda och tror att vi är ensamma. Men vi är aldrig någonsin ensamma. Inte änns i våra mörkaste stunder.

När du visade mig vem jag var och jag insåg att vi är en del av ett otroligt stort universum då blixtrade det framför mina ögon. När jag förstod att vi bestämt detta tillsammans så insåg jag att jag sitter inne med en otroligt stor  kapacitet för att vara med om detta.

I mitt bröst svämmar en kärlek som är så ren och så otroligt stor. En kärlek för att vi valde detta tillsammans och för att varje dag som går är jag lite närmare dig. Det finns inget slut det kommer att fortsätta vi kommer att fortsätta.

Min älskade så högt som jag beundrar dig när du trädde in i det land som du i just denna stund inte kunde veta något om. Det är lycka som blandas med en oändlig saknad när jag vet att du ifrån där du är hjälper till för att mänskligheten ska inse att vi är fantastiska ljusvarelser.

Men det finns också en mamma som sitter med alla sina känslor. Av saknad och sorg. Av tårar som rinner ner från min kind när jag försöker vara oegoistisk och tänka på att vi gör det här tillsammans. Det är två roller jag har en som en oändlig ljusvarelse och en som människa.

Jag känner kärleken från universum från Gud fader, jag hör honom inom mig och tänker på det som jag måste göra. Men jag räknar tiden som inte finns. Jag väntar och jag längtar på att åter stå vid din sida. Det finns ingen sorg och smärta det kommer gå över när vi åter får vara med varandra.

Jag tittar upp mot det oändligt stora blå som är ovanför mig. Jag vet att du är där men även nära mig. Jag känner dig när din hand försöker röra mig och oftast somnar jag trygg med att du är så oändligt närmare en du någonsin varit.

Jag hör hur änglarna viskar till mig att allt är som det ska att jag är trygg och att tiden endast är en blinkning. Att vi varit separerade förut men att jag nu vet att det endast är en illusion.

Jag är så otroligt tacksam för att vi gör det här tillsammans men jag önskar av hela mitt hjärta att jag fick se dig en kort sekund och bara smeka dig över kinden.

Du går vid min sida och du sitter nära. Du är här och du är överallt för vi är multidimensionella varelser. Vi behöver inte förstå vi behöver endast veta att det är sanning. Jag andas utan att förstå hur det går till. Jag kommer stanna tills det är dags att gå. Med mitt hjärta med all den kärlek som finns inom mig, som  rinner över.

Jag älskar dig

Sat nam Susanna

Jordängel

I några dagar nu har jag hört hur man försöker säga till mig att jag måste gå ut ännu mer med mig själv för att kunna göra det jag är här för. Det skrämmer mig inte att släppa på mig själv, jag har så länge jag kommer ihåg förstått att jag faktiskt är här av en större anledning en vad jag tidigare trott.

En tid har jag fått information som man velat att jag ska behålla för mig själv, men för ett par veckor sedan så började det komma att nu måste jag ut med det som sägs. Jag vet att det är många ljusarbetare som är oerhört trötta och som svajar för att det är jobbigt att gå längst fram. Men nu är det dags för dem att vila lite stiga åt sidan, och ta hand om sig själva en stund. För även om du är en andlig ledare så innebär inte det att du självklart är färdig med dig själv på något sätt.

När människor sagt till mig att jag är en av dem som ska kliva fram så har jag haft ett motstånd i mig, samma sak när man ber mig ovanför. Men nu har det blivit så oerhört starkt att vi som är inkarnerade jordänglar står inför ett jättearbete och vi behöver komma samman.

Det är så många som sitter inne med minnen och ovärderliga tankar över vad som händer just i detta nu. Och dessa är tysta för de faktiskt inte riktigt vågar ta steget fullt ut och stå i sin sanning. Jag är förbi det, jag har valt att kasta alla dessa rädslor åt sidan för jag vet att det är så oerhört viktigt. Om du som läser känner att du behöver stöd i din andliga utveckling tveka inte att höra av dig. Eller är du en inkarnerad jordängel hör av dig. Du är fantastiskt som har hört ditt kall och vet att vi är så många i detta nu som står beredda att kliva fram.
Du kanske inte i just detta nu vilket är ditt verkliga arbete det du en gång bestämt att du ska göra. Men misströsta inte, för du kommer få de svaren du behöver och du kommer få hjälp att öppna upp ditt minne. Kanske kommer det fort eller så tar det lite längre tid ingenting är fel.

Du kom hit av en anledning för att gå tillbaka till ditt ursprung, komma ihåg vem du är och veta att vi alla är ett med varandra. DU är ett barn av Fader och Moder Gud tvivla aldrig på det.

Du är en gåva och en tacksamhet att du börjar förstå och minnas den du verkligen är.

Sat nam Susanna

Budskap från solens mästare

I veckan satt jag och helt plötsligt fick jag ett budskap från ett ställe där jag aldrig tidigare haft kontakt. Jag tog kontakt med min själsyster för att fråga henne om hon hört talas om detta någon gång? Hon förklarade för mig att just nu så kommer det energier flödande genom Stargates och in via centralsolarna så de blir förstärkta i ljus. Sol mästarna är de som hjälper till att aktivera dessa energier med mer ljus. Jag får hela tiden veta att det är dags att lägga ut det som kommer nu, alla kanaliseringar är till för att hjälpa ljusarbetare vidare i det stora arbetet som är på ingång.

Kanalisering

Nu är det dags att släppa och lyfta. Blicka inte tillbaka till det som varit detta är endast en illusion och en gårdag som är förfluten.

Öppna blicken och och se det som länge varit bestämt.

Den dagen som redan har skett och där allt är fullkomligt.

Du är en gudomlig varelse som exploderar i de vackraste färgerna, när du släpper det sista av det du tidigare trott.

Hur skulle du kunna vara något annat en den renaste kärleken och ljuset som strömmar in från universum.

Var beredd att ta emot oss låt oss lyfta upp dig och bära fram i kärlekens armar. Tvivla inte ni ska alla följa med, men för en del tar det längre tid.

Öppna blicken och och se det som länge varit bestämt.

Den dagen som redan har skett och där allt är fullkomligt.

Du är här i detta nu av ett val du själv gjort med dina systrar och bröder. Nu är alla ett med varandra.

De finns de som kommer ihåg, tvivla inte utan tillåt dig att minnas.

Vi är här och vi är stolta över allt ni hittills gjort. Ett sådant starkt ljus är på väg att strömma in ned. Ett skifte just i denna tid som ni så länge väntat på.

Släpp in ljuset och låt oss leda dig vidare.

 

Solens mästare

Sat nam Susanna

Jordänglar

Jordänglar visst finns vi. Fler och fler av oss är klarvakna men vi vet inte alltid hur vi ska få fram att vi är här. Jag har vetat att jag är en jordängel sedan 1998. Men det är ingenting jag pratat om. Nu ser jag dagligen när vi sträcker ut våra vingar och vågar säga att vi är just det.

När jag vaknade upp i juni helt ordentligt så hörde jag så klart Du är en jordängel, kom ihåg det. VI kliver fram nu en efter en och har uppmärksammat att det nu är dags att ta vårt uppdrag på fullaste allvar. Jag är inkarnerad här av den anledningen och även om jag inte har hela bilden klar för mig så vet jag att snart är det tid för det.

I förra veckan så skulle jag meditera och något helt fantastiskt hände. Jag tog mig så högt upp in i ljuset att jag blev omringad av ärkeänglarna, Det var Mikael som pratade med mig och talade om för mig att det var dags att jag verkligen tog mitt uppdrag på allvar. De har sett hur jag arbetar och ville berätta att jag var i fas med mitt arbete. Men att det var viktigt att jag tog hand om mig själv.

Det är oftast det vi sliter med, vi ger så mycket av oss själva till andra att de bitar vi behöver glöms bort. Jag fick veta att de skulle ge mig healing och jag fick inte sova den första stunden utan de skulle tala om för mig när jag fick lämna min kropp och vila.

Jag vet inte vad de gjorde, men det blev så varmt inom mig och mitt hjärta nästan sjöng. Jag kände hur de alla la sina händer på min kropp och gav mig det jag så väl behövde. Hela tiden med ord som smekte mitt innersta och talade om för mig hur vacker och strålande jag är.

Sen sa Mikael – Sov nu.

Och jag somnade nästan en helt timme, mitt på dagen. När jag vaknade så var det med nytt bränsle i min kropp och en sådan stark känsla av att jag verkligen är älskad.

Kom ihåg dig själv kom ihåg din rättighet att säga nej och ifrån till saker som inte stämmer överens med ditt absolut innersta. Stå i din sanning och låt ingen någonsin trampa på dig. Människor kommer backa när du öppnar din röst.

Hela veckan har jag fått små budskap över att de är hos mig och att de vill att jag ska skriva detta. Jag vet att det är viktigt att vi som är jordänglar nu kliver fram och visar oss. Så här är jag. Jag är övertygad om att det finns någon som läser detta som känner att det är dags för den nu.

Kanalisering 

Kära jordänglar. Ni har valt att vakna nu och se mer en bara era vingar. Det är dags att kliva ut och göra det ni är här för. Ni har ett stort arbete framför er som ni i år förberett er för. Ni kan inte missa eran plats.

Det är dags att släppa det sista och våga lämna rädslorna som omger er.

Ni är aldrig någonsin ensamma vi vakar över er alla varje sekund. Många är ni som har tagit ert uppdrag på allvar, men det finns de som väljer tystnad och det gör att era bröder och systrar är trötta.

Kliv ut och glittra i ljuset med ljuset och tillåt er att våga stå i er fullkomlighet.

Vi ser hur vissa kliver fram och andra gömmer sig, det går inte att gömma sig, snart kommer dina vingar  visa andra det du redan vet.

Ni ska stå i er kraft och vara dessa som visar vägen fram. Ni är ljusets barn, solen och himlen är era föräldrar.

Ni är en bild av det högsta och det vackraste och er plats är er när ni kliver fram.

Tillåt er själva det modet ni hade när ni gick ner i detta nu, tillåt er att minnas och låt de som gått i längst fram i tåget vila en stund. Ni kommer alla komma tillsammans när det är dags.

Ni kommer känna igen varandras röster och veta vilka ni är.

All min kärlek till er.

Ärkeängeln Mikael

 

 

Sat nam Susanna

 

 

Telefonen når inte till himlen, men det hindrar inte att nå de som är där.

Man kan inte ringa till himlen eller åka på besök. Men man kan prata med dem som man har där. Idag så var det en sådan där dag när verkligen allt började så tokigt. Jag skulle åka till gymmet och hade laddat på med en smoothie. När jag kom fram så skulle jag plugga in hörlurarna, då upptäcker jag att hela min telefon samt hörlurar var nerkletade och alldeles gröna. Ljudet som kom ur telefonen lät som något som bara skorrade.

Jag har lärt mig att vara lugn och inte reagera det leder ingenstans och du kan iallafall inte göra något. Men när jag kom hem så kände jag lite panik för jag har allt i min telefon.

När min son lämnade jorden hade han ägt sin telefon en mycket kort tid, den har legat då vi inte hittat hans kod för att komma in i telefonen. Den fanns bara i hans huvud och jag har varit så ledsen då jag vet att mycket av hans underbara texter ligger där i. Men jag tänkte att jag har inget att förlora, så jag frågade.

  • Joakim kan du hjälpa mig med koden?
  • Slå 0047 fick jag till svar.

Detta är mina fyra sista siffror i mitt personnummer och jag tänkte snabb tanke om att det var helknasigt. Men jag och min dotter slog ändå koden, och tänk den gick igång. Jag fick tårar i ögonen, äntligen så fick vi den att fungera men endast för att jag hade frågat honom själv.

Hela dagen har jag gått och varit så lycklig efter det, känt mig så hållen och älskad. När jag skulle cykla hem från mitt jobb så hörde jag nästa sak så väldigt klart,

  • När ska du förstå att jag pratar med mig och att du kan fråga mig om vad som helst?
  • När ska du förstå att jag aldrig någonsin har lämnat dig?

Det har jag förstått för länge sedan, men ibland är det som att bli träffad av ett knytnävslag i magen av saknad. Ibland känns det som om jag aldrig kommer att se honom igen fast jag vet inne i mig att det bara är dumma tankar.

Jag cyklade på min cykel och jag kunde höra honom skratta och känna hans totala närvaro.

  • Mamma jag älskar dig precis lika mycket som du älskar mig.

Är det möjligt? Självklart är det möjligt  varför skulle det inte vara det?

Ingenting lämnar oss någonsin och ingenting kan någonsin bara försvinna. Vi är så mycket mer en vad vi tror och vi är eviga.

Så är det även om vi inte kan ringa eller besöka så kan vi alltid nå varandra det är min totala övertygelse.

Sat nam Susanna

Min sanning

Vet du vem du är? Eller är det bilden du ser i spegeln varje gång du går förbi? Undrar du någonsin om du är så mycket mer en vad ditt öga kan se?

Speglar du dig i den verklighet som du tror att du bor i eller har du förstått att det som du ser och lever i är en illusion långt bortom den riktiga verkligheten?

Jag har inkarnerat här i precis detta nu för att vara en del i det som händer och all information som kommer till mig behöver jag sortera. Det finns ingen som vet allting om alltet det är heller inte meningen. Men små glimtar av sanningar bildar en ny sanning.

Många tror sig veta och säger att det är det som är den stora sanningen. Men vi har alla en pusselbit som ska dit. Den kommer till oss när vi är redo och det är ingenting som du kan skynda på.

Många rusar omkring och undrar om de kommer att missa det som de ville vara en del av. Men ingen kommer att missa, alla ska med.

Jag har ända sedan jag varit liten sett och vetat så mycket men valde en kort stund att lägga det åt sidan då jag ville vara som alla andra.
Men jag minns så mycket mer nu när jag vågar öppna mina ögon och lyssna på det som sägs till mig.

År 2000 hörde jag någon säga att taket kommer lyftas 2012, jag  undrade så länge vad detta betyder, taket lyfter. Jag tittade upp på himlen och tänkte kommer det taket rasa ner över mig. Jag hörde siffor i mitt huvud och fick veta att det var många visa som skulle kliva ut och våga ta det första stegen. Jag har undrat så vad jag hittade den informationen?

Taket föll aldrig. Men saker omkring mig började förändras, sakta så att jag först inte märkte något. När jag vaknade  upp förra året så insåg jag att det var inget jag läst någonstans, det var ingen som berättat för mig. Det var min själ som hade givit mig ledtrådar och som ville att jag skulle börja komma ihåg.

Jag är en inkarnerad jord ängel, och mer och mer börjar jag få reda på vad jag gjort som ängel. Många kommer att gå förbi det jag skriver men en dag kommer man att se att det är en del av sanningen. Detta kan förklara att jag alltid tittat upp och velat åka hem.

Jag har stått där uppe mött själar som kommit och som är vilsna. Jag har mött dem med kärlek och ljus tillsammans med så många andra som saknat dem. Jag har låtit dem stå i sin förtvivlan när de sörjer sina liv som inte blev det som de skulle. En del har stannat länge innan de gått vidare till nästa del av det som kommer efter. Och de har stått i kärlek av så många för att de ska förstå att oavsett så är de älskade.

Det är den delen av mig som nu har vaknat. Som börjar breda ut sina vingar. Jag har inte hela bilden klar ännu men den är på väg. Jag vet att i samma sekund jag tog mitt första andetag på jorden, så skrek mitt innersta av ånger. Jag vet att jag låg i min vagga och att det stod änglar runt omkring och gav mig trygghet. Jag känner igen deras ansikten.

Han som var min son i detta liv är min tvillingsjäl, han stod och vakade över mig där jag låg. Han lät sitt ljus linda in mig när jag låg och grät. Jag förstår nu att han var med mig hela tiden innan han gick ner själv.

När jag väntade honom så var det något konstigt i hela mig, jag ville egentligen inte att han skulle komma ut. Jag ville skydda honom och låta honom ligga kvar. Det tog mig 3 dagar att släppa fram honom och då för att jag verkligen var tvungen.

Jag förstår nu varför det var så, jag har hela tiden vetat att han kommer att lämna mig en dag. Det jag inte skulle komma ihåg har alltid levt i mitt minne.

Jag kommer ihåg när jag lämnade det som är hemma hur man sa till mig att en dag kommer jag komma ihåg och den dagen är jag redo att förstå. I hela mitt liv har jag vetat en enda sak.

Hade vi vetat allting så skulle vi springa så fort att vi försökte springa ifrån oss själva.

Nu står jag här mitt i det som är min sanning och är beredd på nästa sak som ska komma till mig, för det fick jag veta idag att nu är det på väg någonting stort.

 

Massan kommer snart vakna….

 

Sat nam    Susanna

 

Sanning

  • Mamma blunda en stund det är något jag vill visa dig.

Jag blundar och ser för mitt inre hur ett ljus kommer av renaste kärlek.

Mina ögon förstår inte riktigt vad de ser bakom stängda ögonlock.

  • Det är du och jag ser du?

Bilderna som visas för mitt inre är hur jag står och håller min panna mot det vackraste jag sett. Så mycket kärlek strömmar emot min ljuskropp.

  • Vänta lite jag ska visa dig något mer.

Jag ser hur det samlas ljusvarelser, själar som jag träffat i detta liv, nära och långt bort, ser hur vi samtalar och hur de visar hur det kommer att bli. Jag ser mig själv så stadig och så stark, så vacker i en annan form.

  • Det kommer gå bra jag är med dig härifrån efter och jag kommer alltid vara med tills vi är tillsammans igen.

Jag ser någon som ger mig en fullständig bild av det som kommer ske, mitt sanna jag min själ och hon säger något till mig som jag alltid bara vetat om.

  • En dag kommer du behöva komma ihåg det här, och det är den dagen du är redo.

Jag känner hur min son ler mot mig, han är inte endast min son, han är en del av mitt hjärta och delar så mycket mer med mig en jag någonsin trott.

  • Kommer du ihåg nu mamma?

Jag kommer ihåg, betyder det här att jag är redo för hela sanningen?

  • En ängels hjärta kan aldrig någonsin gå sönder.

Jag sluter mina ögon och tänker vad menar de behöver jag förstå det här?

I mitt bröst väller det ut en oändlig kärlek som aldrig någonsin försvinner eller kan gå i kras. När jag blir sårad faller jag inte, när jag ramlar ställer jag mig upp. Jag blir förvånad själv varje gång jag hittar nya vägar.

Jag känner ljuset dra förbi och åter hör jag hans röst så nära.

  • Vi bestämde det här tillsammans för att låta människor kunna vakna, du kommer mötas av tvivel, du kommer få höra att du är knäpp folk kommer tro att du förlorat förståndet. Men de kommer öppna sina ögon.

Jag ser hur jag i framtiden kommer stå vid din grav, hur mina ögon har ett hav av tårar rinnande ner för mina kinder. Hur ska jag klara av denna uppgift.

  • Du är inte ensam ni är så många fler.

Jag öppnar mina ögon slungas tillbaka till den dagen då jag förstod att du skulle gå fast du stod bredvid mig. Jag såg hur du skulle försvinna och visste att jag inte skulle kunna göra någonting.

En bild för mitt inre visar hur du tar min hand, min själs älskade min kärlek mitt allt.

  • Vi är ett och kommer alltid vara länkade en dag kommer vi gå tillsammans och allt kommer vara som det ska. Vi har bara valt det här ett kort ögonblick. Kom ihåg det.

Det är svårt att vara människa det är svårt att stå i den otroliga saknad som omger mig. Men i mitt bröst finns en styrka som kommer ifrån det du nu visat mig och talat om för mig att jag måste berätta. Det är det som ger mig kraft och mod att fortsätta.

Jag måste bara komma ihåg att tid inte existerar.

Sat nam Susanna

Rättvisa eller orättvisa

Jag har funderat ganska mycket på när människor säger att saker och ting är rättvist eller orättvist. Jag förstår inte riktigt vad det betyder. Jag vet att jag direkt efter min son hade farit upp så tyckte jag att allt var orättvist. Varför hade jag fått så otroligt mycket skit i mitt liv och hur rättvist var det att förlora sitt barn?

Men med det jag vet nu så kan jag inte använda dessa ord. Jag vet att vi bestämde långt innan jag startade detta liv hur det skulle se ut och att det var något som vi visste skulle bli tvunget att klara. Då har jag ju valt det själv och det är varken rättvist eller orättvist det bara är.

Jag möter människor som ser sitt liv som orättvist, vare sig det gäller kärlek, barn eller arbete så pratas det om orättvist. Man lägger skulden utanför sig själv, för att slippa ta ansvar för det som händer. Jag vet inte vad jag ska tycka om det. Vill egentligen bara ruska om och skrika – men du har ju valt att få dessa erfarenheter själv.

Det är oerhört svårt att förklara för en del att ansvaret ligger hos dem själva. Man kan skylla ett helt liv på andra sådant som ligger utanför sig själv, men i slutändan behöver man ta ansvar för hur man vill ha sitt liv. Jag kan välja att skylla på Gud fader och hela världen, men faktum kvarstår min son har lämnat denna värld och det är varken rättvist eller orättvist det bara är som det är.

Det är oerhört plågsamt ibland att stå i det här som jag gör. Med den fullkomliga vetenskapen om att han finns så nära men att han är tillräckligt långt borta för att jag varken ska kunna se eller röra honom. Det är det valet vi har gjort tillsammans hur ska jag kunna lägga det på någon annan?

Jag frågar alltid när jag hör detta är du andlig? För du står mitt emot en person som faktiskt har gått igenom det värsta som kan hända en människas liv, och du skyller på att ditt liv är orättvist. Jag får alltid svaret, jag tror på något men vet inte vad. I samma sekund som jag insåg att vi är så mycket mer och att jag insåg att den enda som kan klara detta som är nu är jag så släppte all skuld som jag la utom mig. Det är mitt ansvar att leva det här livet och verkligen leva det även om jag vissa stunder eller dagar ligger fullständigt nere för räkning.

Jag tänker att du som säger så har inte sett igenom illusionen. Vi har så länge lagt skuld på samhället, vissa människor som skulle kunna säga mer en vi om våra egna liv, men det är ju endast en illusion. Vi som är vakna ser igenom det och bara väntar på att resten ska göra det. När man sätter på sig den mjuka offerkoftan och skyller alla sina omständigheter utom sig tar man inte vidare ansvar över sitt eget liv. Jag tänker inte vara kvar här i min saknad och längtan och bara andas, jag vägrar att sitta och höra hur man nedvärderar sig själv så mycket så att man pratar om att det är orättvist. Du har ansvar över dig själv oavsett vad som händer. Du behöver inte tro eller tycka som mig men tänk efter en liten kort stund på vad du säger.

Jag är trygg i min övertygelse att allt kommer få sin förklaring. Jag vet så väl varför jag behöver vara kvar här och leva tills det är dags att jag ska gå.

Jag bad min son här i helgen om en sak. Jag stod i duschen och var så förtvivlat ledsen när jag hörde honom. Ok du som läser tänker väl stod han där medans jag duschade? Nej inte riktigt.

Han har själv förklarat för mig att ibland är han närvarande när han känner att hans närvaro är nödvändig för att jag behöver det. Men ibland pratar vi bara telepatiskt med varandra. Hur som helst när jag klev ur duschen och var klädd, så  tänkte jag meditera en stund. Jag hade bett honom om att visa mig en enda sak som jag inte sett tidigare och berätta något för mig som kunde förklara att jag faktiskt ska uthärda det här just nu.

Han kom nästan direkt med mitt ljus, och en stund låg vi och vilade i vårt gemensamma själsljus det är en oerhörd frid som sänker sig igenom hela mig när det sker. Känns lite som sockerdricka i vissa delar av min kropp och det är en fullständig närvaro. Han visade mig till en värld som var så otroligt vacker och jag fann mig själv stående bredvid honom men inte som hans skal såg ut i detta liv, utan det var ett helt annat utseende, men jag visste att det var han.

Han förklarade att det här är det livet vi kommer ha tillsammans när vi går ner efter vila. Han visade mig en sådan perfekt värld med så ren natur och luft. Sådan grönska och sådan himmel med vårt hem som stod på en äng. Han sa att här kommer vi vara dem som det är meningen att vi ska vara och det här är något du inte vetat om för det här är framtiden.

Efter att han visat mig och förklarat att vi kommer leva vårt liv i full vetenskap om vilka vi är så lämnade han mig med ett sådant lugn som kändes i hela mig. Ljuset låg jag kvar i och förstod att det här var viktigt för att jag skulle kunna  lämna mina tankar om rättvisa eller orättvisa. Det är så det helt enkelt är. Vi är eviga och vi är alla gudomliga vi väljer om vi vill vidare och leva som det är meningen att vi ska göra. Utan att kämpa varje eviga dag med att vara arga och ledsna. Besvikna och känna som om livet svikit oss.

Jag förstår att det kommer ta många år innan vi är där, jag ska ju hinna vila en stund också. Men att bara veta detta gör att jag känner att jag nog klarar lite till. För det sa han också. Att han stigit nu till en helt annan dimension och om jag ska kunna följa med dit så behöver jag klara av det här livet som är nu.

Sat Nam Susanna

Änglabudskap

Jag har haft några fruktansvärda dagar av saknad. Där det har brunnit i mig av den längtan som det innebär att vara separerad från din tvillingsjäl. Det är som ett stort svart hål och ibland är det svårt att andas då allting gör så ont.

Jag har bett dem ta mig hem, jag vill inte längre men jag förstår att skulle jag göra något så kommer jag välja att åter gå igenom detta för det är det här jag är här för att klara av. Jag har ett livskall som jag ska sköta men det hindrar inte att jag ibland känner att smärtan tar överhand.

Jag satt rakt upp och ner och fick ett sådant vackert budskap till mig från mina änglar. Jag har gång på gång under de senaste dygnen hört att de vill hjälpa mig, men jag vill bara lämna över och inte orkat lyssna. Men när jag satt så vart det tvunget att höra vad de hade att säga. Och jag förstår dem så väl varför de vill att jag ska höra.

Kanalisering från mina änglar

Låt oss få hjälpa dig. Låt oss få värma dig i vårat ljus och skänka dig den frid du behöver.Låt oss få ta dig dit friden finns för en stund och läka dina sår som bränner i dig i just detta nu.

Vi är här för dig och har valt att följa dig på din väg, även om du inte kan se dig så kan du känna oss.

Om du sluter dina ögon en kort stund så ser du oss komma med ljuset.Du är här i just detta nu för att hjälpa till att förbereda så att människor vaknar till liv.

Du är en ljusbärare och du har vaknat i ditt kall- Men vi ser hur du lider.

Vi ser hur du gråter när du tror att ingen ser. Du sliter i din själ med att förstå det som vi vill visa dig. Hur vi tillsammans bestämde att detta skulle ske för att världen som jorden är ska få ett nytt liv.

Vi har givit dig meddelanden så länge som du inte förstått före nu.Du vet det här inom dig i ditt hjärta, och du är så stark. Så otroligt viktig i allt som händer nu.

Ditt jobb är inte avslutat och du kommer att göra det du ska.

Ibland så kommer saker ikapp och just nu behöver du gråta.

Du är fantastisk, vi visar dig vägen och står kvar även när du skriker att du inte vill se. Människor vill ibland bara blunda och det förstår vi.Men vi håller ut våra vingar över dig och alla människor vi vill så gärna att ni ska se att vi är er nära.

Det har varit en del av era erfarenheter att få förlora för att kunna återförenas. Att se mörker för att kunna se ljuset. Att känna smärta för att kunna läkas.

Många börjar vakna och ni känner alla samma frustration att tiden hämmar och ni har så bråttom. Men tiden är en illusion bortom allt som existerar och ni har sett igenom detta men ändå kämpar ni för att hinna.

Vi förstår otåligheten och vi sänder er så mycket kärlek och ljus som är möjligt.

Du Susanna är så skyddad och så älskad, Be oss så kommer vi dig ändå närmare, tala till oss så talar vi tillbaka. Sänd oss dina tankar så får du våra tillbaka.

DU har aldrig varit separerad från oss du har bara valt att blunda en stund.

Smärtan att du nu är vaken och att du ser gör att du längtar hem. Men du kommer alltid dit, du kommer alltid komma hem. Nu gäller det att du hittar den friden som gör att du kan stanna en stund till och visa vägen som det är bestämt att du ska göra.

Vi är här, tillåt dig att vila i vår famn en stund tillåt dig att vara i lugnet och friden.

 

Sat nam Susanna

Till startsidan